Translate

lördag 30 september 2017

En episk kamp! Rönnens sista tid

En episk helg med en episk kamp som går till historien som en av de mest segdragna ställningskrig som trädgårdskonsten skådat.  Hur djupt går rötterna egentligen? Riktigt djupt kan jag intyga.
 
Tomt och naket där Rönnen stod och den sjuka och luggslitna gamla kamraten fick ge upp till slut .
Efter två dagars kamp fick den till slut lägga sig ned och vila, vilken kämpe! Det kostade mig två hinkar svett och en och annan svordom när jag insåg att kampen fick avbrytas igår kväll. Nu på lördagsmorgonen vann jag och fick ner besten. 
Det positiva är att det blev en bra planteringsgrop! Grusigt och stenigt i botten ger en bra dränering. Som synes är det ingen direkt naturlig mylla ytan mer gamla fyllningsmassor i backen. Det går många säckar trädgårdsjord för att få upp en bra blandning.
Prunus serrulata 'Tai-haku'  "Great White Cherry". Det kommer bli det absoluta centrumträdet med sin magnifika vårblomning. Den ska ha de största blommorna av alla Japanska körsbärsträd.
Jag är heeelt slut! lederna värker och jag är öm i varenda muskel, men så nöjd! planteringen var planerad tidiagst till våren. Nu fälldes trädet och fraktades bort samt plantering av körsbärsträdet redan nu. Tänk att längta till våren redan nu! 

4 kommentarer:

  1. Hej Daniel!

    Jag applåderar! Jag vet vad som krävs och det är verkligen inget som är gjort i en handvändning. Ibland tänker jag - om folk visste vilket jobb vi gör med våra trädgårdar, att rensa ogräs är en bagatell.

    Men trägen vinner och nu är det gjort! Jag som gillar gamla stammar och stubbar tycker den ser riktigt fin ut där den vilar. Jag skulle sparat den som utsmyckning i trädgården men den kanske påminner för mycket om striden den orsakade.

    Dags att vila de onda musklerna!

    /Gunilla

    SvaraRadera
  2. Hej Gunilla

    Ja det var en batalj det! Jag placerade stammen som en spång på ett annat ställe. På så vis får jag behålla trädet och jag gillar utsmyckningen.

    SvaraRadera
  3. Man känner sig priviligierad när man får kika runt innanför de heltäckande plankorna, (som är mycket snygga!)
    Vi har också en del plank och staket och jag har fått upp ögonen för ämnet sedan jag ägnade en stor del av sommarledigheten åt att måla om halva härligheten. Som tur är har jag tonårsbarn som kunde engageras, ändå hann vi bara med typ hälften. Jag är ganska säker på att du inte behöver några tips, men kan inte låta bli att nämna att det framtida underhållet blir mycket lättare om man inte låter sina växter komma för nära staketet. Vi har syren på allmänningen på andra sidan, så jag vet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marta
      Tack för titten och tack för tipset! Jag försöker att hålla lite avstånd mot plank, men du vet ju hur det är-finns det hjärterum intill staketet så finns det.....
      I takt med att trädgården växer till sig så reducerar jag, stammar upp och flyttar vissa invånare. Daniel

      Radera